Glukosmätare för hemmabruk och för diagnostik av diabetes
2007-2008Här följer två minnesanteckningar från glukosmätar-möten
på Arlanda på initativ av Svensk Förening för Diabetologi
(SFD). I det ena diskuteras glukosmätare för patienter för hemmabruk
på nationell nivå. I det andra diskuteras vilka krav vi ska ställa
på glukosmätare från professionen för att sätta diagnosen
diabetes. I det senare fallet krävs hög precision, hög kvalitet.
I samband med upphandling av glukosmätare för diagnostik av diabetes
inom ett par regioner så har upphandling skett i ett fall med en teststicka
för hemmabruk. Det är professionen som ställer krav på mätare
vid upphandling eller uppköp. Företagen levererar. SFD vill därför
få igång en diskussion kring reviderade kravspecifikationer på
glukosmätare för diagnostik. Ett tekniskt dokument kring glukosmätare
publiceras i detta nummer, på sidorna 115-118. Tanken är att diskussionen
går vidare, på webben, tidningen, och riksstämman, för att
vi få fram ett konsensusdokument 2008, publicerat i DiabetologNyttt. Stig
Attvall Red DiabetologNytt Minnesanteckning från
möte Patientnära glukosmätare för Diabetesdiagnostik
Arlanda
Sky City 2006-12-15 Initiativ till mötet togs av Svensk Förening
för Diabetologi, SFD, som inbjöd SFSD, Equalis och SFKK till ett första
samtal om kvalitetsfrågor kring mätinstrument för diabetesdiagnostik
utanför klinisk kemiska laboratorier. Tre av de företag som idag erbjuder
sk Point of Care-mätare erbjöds att presentera sina produkter ur ett
kvalitetsperspektiv: HemoCue HemoCue Glucose analyzer.
Presentationen + dokumentation delades ut. Faktorer som framhävdes:
o Olika krav på precision bör ställas för mätare som
används för monitorering respektive för diagnostik / screening.
Lägre än + 10% i totalfel blir svårt att uppnå. o Etablerad
användarutbildning (HemoCueskolan) och lång erfarenhet av kvalitetssäkringsprogram
i Equalis o Publikation finns där HemoCue Glucose Analyzer använts
för diagnostik (Sandbaek et al Diabetic Medicine 22;1173, 2005). Roche
AccuChek Inform. Dokumentation och presentation skall skickas separat.
Samma teststicka och metod som i AccuChek Sensor patientnära mätare
för monitorering. Metoden är en bioamperometrisk, icke O2-beroende med
glukosdehydrogenas som enzym. Hematokrit-oberoende eftersom erytrocyterna ej lyseras.
Mätområdet är 0,6-33,3 mmol/L med CV5% vid 1,8 mmol/L och 2,6
% vid 21,4 mmol/L. Varje lot kalibreras med särskilt kodchip. Ökad
säkerhet uppnås vid användning genom särskilt operatörs-
ID samt streckkod som identifierar patient och sticka. Automatisk överföring
möjlig till datajournal. QC (kvalitetskontroll)-spärr för ett förinställt
kontrollintervall då apparaten måste kalibreras. Framhölls att
"Intended Use" är glukosmätning för professionellt bruk,
men att man inte explicit uttryckt att mätaren kan användas för
diabetesdiagnostik. Avtal har tecknats bl a i Stockholms Läns Landsting.
Utbildningsmaterial finns och "Superuser" utbildas för utbildning
av slutanvändare. Abbot Precision PcX System. Presentationen
delades ut. Samma teststicka och metod som till Precision använd i ett system
som liknar ovanstående (Inform). Avseende precision uppvisades Error Grid
Plots med god precision för både tränade och otränade användare.
ISO-standard kan uppfyllas, och eventuellt finns dokumentation om högre precision
än så och företaget skall komplettera materialet och skicka separat.
Lot till lot variationen elimineras genom särskild kalibrering för varje
batch. Slutanvändarutbildning kan erbjudas och webbaserad utbildning finns.
Testning via Equalis har visat oväntat stor avvikelse vilket kan betingas
av att metoden ej är optimal mot just dennna biosensor. Frågan utreds.
Det verkar dock som om metoden är mer O2- och hematokrit-känslig än
övriga. Efter presentationerna följde en diskussion då företagen
ej var närvarande. Gunnar Nordin redogjorde för sjukhuslaboratoriernas
totalfel för glukosanalyser som uppgår till ca 10%. Framhöll att
för tydlighetens skull bör totalfelet anges i absoluta termer. Förslag
på kvalitetsmål i korthet: - "Guld": + 7 %, ex.
7+ 0,5 mmol/L, referenslaboratorier
- "Silver": + 10 %, ex. 7+
0,7 mmol/L, sjukhuslab och Point of Care metod för diagnostik
- "Brons":
+ 25 %, ex. 7+ 1,8 mmol/L, patientnära mätare i brukarens hand
Arne
Mårtensson presenterade ett utkast till Nationella Kvalitetsmål för
Glukosmätning vid diabetesdiagnostik. Utkastet är framtaget av Equalis
expertgrupp för patientnära analyser tillsammans med SFKK (Svensk Förening
för Kliniska Kemister). Fortsatt arbete: -
Dokumentet om kvalitetsmål går på remiss.
- Uppföljningsmöte
i denna gruppering ca april 2007
- Konsensus dokument
- Presentation
vid SFD's kvällsmöte på Riksstämman, ev i Läkartidningen
och Diabetolognytt.
/Eva Toft Deltagarförteckning:
Ulf Adamson, SFD Eva Toft, Stig Attvall, SFD Hans Wallinder, SFKK,
SSKF Gunar Nordin, Equalis Arne Mårtensson, Equalis Britt
Marie Carlsson, SFSD Mona H Andersson, SFSD Margareta Nilsson, DiabetesFörb.
Roland Persson, Roche Yvonne Coucher, Roche Stellan Lindberg, HemoCue
Joakim Hagvik, HemoCue Ulrik Harrysson, HemoCue Maria Öhman,
Abbot Andreas Almroth, Abbot Claire Harris, Abbot Sharon Wheeler,
Abbot Matthew Bates, Abbot Minnesanteckning från möte
Glukosmätarkvalitet Arlanda Sky City 2006-12-15 Sammankallande
Eva Toft, på uppdrag av SFD.
Uppföljning av möten 2004
och maj 2005 för diskussion om kvalitetsaspekter på glukosmätare.
Kallade var företrädare för SFD, BLF, SFSD, SKKK, Equalis, SFAM
och Diabetesförbundet. BLF hade förhinder och barnperspektivet företräddes
av Mona Andersson, SFSD. Margareta Nilsson, DF, och Ulf Adamson, SFD, redogjorde
för ett möte som initierats av Diabetes Sweden (tidigare Nationella
teamet inom Diabetes) dit LFN, LMV, Socialstyrelsen och SKL inbjudits att diskutera
egenmätning av glukos. Nästa steg blir en skrivelse till Socialdepartementet
för att uppmärksamma förhållandena avseende o olikheter
mellan landstingen vad gäller patienternas tillgång till mätare/stickor,
o olikheter i kvalitetskrav och kvalitetssäkring, o den samlade
tidsåtgången för profession och administrörer (resursslöseriet)
vid genomförandet av lokala upphandlingar I skrivelsen som följs av
uppvaktning föreslås att nationell, central prisförhandling genomförs
samt att en kvalitetsutprövning liknande SKUP's brukarprövning införs
som krav i Sverige. Gunnar Nordin, Equalis, poängterade att CE-märkning
innebär att produkten får saluföras i Europa och att nationella
myndigheter ej får ställa andra krav eftersom detta innebär handelshinder.
Köpare kan däremot ställa krav, t ex: - CE-märkning
enbart
- CE-märkning + lokala kravspecifikation i upphanling
- CE-märkning
+ nationell kravspecifikation, såsom i den norska modellen.
Den
norska modellen omfattar: mätutrustningen testas på lab, av patienter,
bruksanvisning och spårbarhet utvärderas, totalfel i % bedöms,
3 olika lotter testas av utbildad respektive ej utbildad patient (40+40). Testningen
kan även utföras av annan oberoende utvärderare. Max avvikelse
+25% i brukarens händer. Kostnad för en test uppgår till minst
250,000 NOK. Gången vid införande av ny mätare är.
- Tillverkare ansöker hos den norska LFN-motsvarigheten (NAV) och samtidigt
hos NOKLUS (som Equalis).
- SKUP-testning genomförs och granskas av
ett Fakråd (expertgrupp)
- Expertgruppen lämnar utlåtande
till NAV som återkopplar till tillverkaren. På den norska marknaden
finns endast 10 mätare godkända i subventionen med samma pris/mätsticka.Efter
allmän diskussion kom gruppen fram till följande planering:
oNationella
Riktlinjer för egenmätning av glukos vid Diabetes Mellitus revideras
(ansvarig Britt-Marie Carlsson, SFSD) - Equalis formulerar Kvalitetskrav
och kravspecifikation för glukosmätare
- Diabetes Sweden genomför
skrivelse och uppvaktning av Socialdepartementet enligt ovan.
- Nytt möte
i gruppen om ca 6 mån (Eva Toft sammankallar).
/Eva Toft
Deltagarförteckning Arbetsgrupp Glukosmätarkvalitet Eva Toft,
SFD eva.toft@erstadiakoni.se
Stig Attvall, SFD stig.attvall@medicine.gu.se
Ulf Adamson, SFD ulf.adamson@ds.se
Anders Tengblad, SFAM anders.tengblad@lj.se
Gunnar Nordin, Equalis gunnar.nordin@equalis.se
Arne Mårtensson, Equalis arne.martensson@equalis.se Britt
Marie Carlsson, SFSD britt-marie.eva.carlsson@vgregion.se
Mona H Andersson, SFSD Margareta Nilsson, DF margareta.nilsson@diabetes.se
Förhinder: Lars Skogsberg,BLF endodiab,
lars.skogsberg@lg.se
Projekt D-PULS,
Diabetes - Pedagogisk UtbildningsLitteratur i SverigeBakgrund
- Varje år trycks ett stort antal skrifter och böcker, som delas
ut av läkemedels- och testticksföretagen i Sverige till diabetesteam,
och också småskrifter som delas ut av vården som informationsmaterial
till diabetespatienter.
- I DiabetologNytt höstnumret 2006 recenserades
ett 50-tal olika skrifter och småböcker
- "Diabetes Sweden"
(Nationella Diabetesteamet med representanter från professionen, SFD, BLFs
barn och endokrinsektion, SFSD, dietistföreningen) och patientföreningen
Svenska Diabetesförbundet diskuterade i höstas SFDs initiativ D-puls
och ställer sig bakom detta projekt.
Tanken är följande
med D-Puls: - Alla nya patientsmåskrifter och skrifter/böcker,
även CD- och DVD, till patienter och diabetespersonal godkänns av en
referensgrupp från Diabetes Sweden. D-puls granskar, kan ge synpunkter,
möjligheter till förbättringar, om ansökan inlämnas innan
tryckning - och materialet får sedan ett D-puls-nummer (exempelsvis D-puls
2008-001) när det godkänns. D-puls skall också kunna ta initiativ
till att ta fram nytt material och då utifrån diabetesvårdens
behov
- D-puls godkänt material kommer sedan att läggas ut med
titel etc på www.diabetolognytt.com/D-puls
liksom på respektive förenings www-sida. Här kan det sedan klickbart
beställas på ett enkelt sätt via email. På så sätt
erhålls en överskådlig presentation av det material som finns
tillgängligt för diabetesvården.
- Verksamheten planeras
börja 2008. Kostnad för bedömning och D-pulsgranskning blir 500
SEK. Mer information kommer i höstnumret av DiabetologNytt.
Har
Du synpunkter på D-puls, positiva eller negativ, maila gärna till projektgruppen
stig.attvall@medicine.gu.se
Koordinator för D-puls SFDs vårmöte
torsdag 10/5 2007
Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra
Kyrokogata 10, Stockholm 08:30 - 08:35 Välkomna, inledning Tomas Fritz,
distriktsläkare Gustavsberg 08:35 - 08:55 Ögonbottenfotografering
- omfattning och organisation. Ett exempel från St Eriks Ögonsjukhus,
Stockholm Mikael Efthamre, ögonsjuksköterska 08:55 - 09:15 Insulinbehandling
vid typ 2-diabetes - är det möjligt att förbättra behandlingsresultaten?
Stefan Jansson, distriktsläkare Laxå vårdcentral 09:15
- 09:35 Mikroalbuminuri - varför och hur skall det mätas och behandlas?
Lars Weiss, överläkare njurmedicinkliniken Karlstad. NDR
- offentlig redovisning 2006 09:45 - 09:50 Inledning Tomas Fritz 09:50
- 10:10 Presentation av offentligt redovisade NDR-data 2006 Soffia Gudbjörnsdottir,
rikshandläggare NDR 10:10 - 10:30 Allmänläkarens syn på
offentliga kvalitetsdata - hot eller möjlighet? Gunnar Carlgren, distriktsläkare
Linköping 10:30 - 10:50 Beställarens syn på offentliga kvalitetsdata
- morot eller piska? Lars Joakim Lundquist, landstingsråd Stockholms
läns landsting 10:50 - 11:10 Patientföreningens syn på offentliga
kvalitetsdata - möjlighet att ställa krav på vården?
Margareta Nilsson, ordförande Svenska Diabetesförbundet 11:10
- 11:30 Medias bevakning av offentliga kvalitetsdata - hela listan på bästa/sämsta
vårdgivare eller …? Tobias Svanelid, journalist SR vetenskapsradion 11:30
- 12:00 Avslutande paneldiskussion Se också nästa sida Program
skickas separat till Dig som medlem i Svensk Förening för Diabetologi Hjärtligt
välkommen Tomas Fritz och Michael Alvarsson programansvariga för
mötet SFD
program for meeting in Stockholm 2007-05-09 Svenska Läkaresällskapet,
Klara Östra Kyrokogata 10, Stockholm Metabolic issues in Psychosis 12.30
Ulf Adamson: Welcome and introduction 12.30-13.15 Cognitive function in
relation to diabetes - Professor Brian M Frier, Edinburgh 13.15-14.00 Metabolic
effects of antipsychotic medications. John Newcomer. 14.00-14.45 Prevalence
and incidence of metabolic abnormalities in a prospective schizophrenia cohort.
Marc De Hert. 14.45-15.15 Coffee break 15.15-16.00 Managing diabetes
and metabolic risk in patients with schizophrenia. Richard Holt. 16.00-16.30
Metabolic risks in a schizophrenia sample. Rolf Adolfsson. 16.30-17.00 Cardiovascular
outcome in schizophrenia in Sweden.Urban Ösby. 17.00-17.30 Panel discussion:
How to manage metabolic risks in schizophrenia |Upp|
|