SFDs riktlinjer för diabetesbehandlingen 2007
- samma som 2006

I DiabetologNytt Nr 1 2005 och Nr 1 2006 har SFD presenterat behandlingsriktlinjer för diabetesvården att stödja sig mot i avvaktan på nya officiella riktlinjer från Socialstyrelsen. Arbetet där, under ledning av bland andra Christian Berne, började under hösten 2006 och en slutlig rapport planeras vara klar 2009.
Det finns anledning att sammanfatta aktuella internationella och nationella riktlinjer avseende de vanligaste riskfaktorerna, eftersom flera nya tillkommit under sista året. Sammanfattningsvis ser vi en god harmoni mellan dessa. Det är dock värt att poängtera att:
o Individualisering av mål och behandling är avgörande både vid typ 1 och typ 2 diabetes, i synnerhet hos äldre, psykiskt sjuka, barn och ungdomar
o Kostbehandlade patienter i primärvård och vid medicinkliniker bör ha HbA1c-nivåer som är lägre eller i nivå med övre normalvärdet, eftersom även ett lätt förhöjt HbA1c medför ökad risk för hjärtkärlsjukdom
o European Society of Cardiology (ESC) och European Association for the Study of Diabetes (EASD) har föreslagit januari 2007 en ytterligare sänkning av kolesterolmålen vid etablerad kranskärlssjukdom (se nedan); denna rekommendation har inte ännu givit avtryck i svenska riktlinjer

Bruket av acetylsalicylsyra (ASA) vid diabetes har varit under livlig diskussion under sista åren. Läkemedelsverket har konstaterat (maj 2006) att det saknas vetenskapligt underlag för att generellt rekommendera ASA som primärprevention vid diabetes, på grund av en måttlig effekt som måste balanseras mot risken för gastrointestinala blödningar. Det pågår också en debatt om lämplig dos av ASA vid diabetes eftersom effekten i vissa studier har varit svag, så kallad ASA-
resistens". Det är värt att notera att American Diabetes Association (ADA) anser det vara evidensbaserat med ASA som primärprevention vid typ 2 diabetes (hög evidensgrad, A) liksom vid typ 1 diabetes fast då med lägre evidensgrad (måttlig evidensgrad, C) i enlighet med Tabell 1. ADA rekommenderar inte ASA till personer med diabetes under 30 års ålder, och föreslår relativt låga doser när det används för att minska risken för biverkningar.
SFD vill påminna om att frånvaron av en stark evidensbas för ASA som primärprevention av hjärt-kärlsjukdom vid diabetes inte innebär att det finns bevis för att behandlingen skulle vara overksam. Skiljelinjen vad gäller vetenskapliga bevis går vid en etablerad hjärt-kärlsjukdom, då rekommendationen om ASA är entydig. Var gränsen går i det enskilda patientfallet är upp till behandlande läkare att avgöra i samråd med patienten. SFD föreslår en liberal och individualiserad användning av ASA i låg dos till patienter med påtaglig riskprofil, med beaktande av kontraindikationer och biverkningsrisk.
SFD:s förhoppning är att individualiserade behandlingsmål baserade på denna sammanställning kan vara till glädje för patienterna och diabetesvården.
Stockholm och Göteborg
den 10 februari 2007

Ulf Adamson
Ordförande
ulf.adamson@ds.se

Tomas Fritz
Distriktsläkare
tomas.fritz@slpo.sll.se

Björn Eliasson
Vetenskaplig sekreterare
bjorn.eliasson@gu.se

Speciella behandlingsmål gäller för barn och ungdom. Se annan plats i detta nr.
Gun Forsander, barndiabetolog

Referenser
1. Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom - Behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 3:2006: sid 1-13
2. The Task Force on Diabetes and Cardiovascular Diseases of the European Society of Cardiology (ESC) and of the European Association for the Study of Diabetes (EASD). Guidelines on diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases: executive summary. European Heart Journal 2007;28:88-136
3. American Diabetes Association. Standards of Medical Care in Diabetes-2007. Diabetes Care 2007:30 (Suppl 1):S4-S41

Nytt från Socialstyrelsen 070207 och 070214

070207 rapporterade Socialstyrelsen i "Sjukdom i slutenvård 1987-2005", att jämfört med 1987 så har antalet patienter vårdade per år minskat med 50% 2005 - samtidigt som förekomsten av diabetes i befolkningen har ökat. Omstrukturering har skett inom diabetesvården med nu mer fokus på målstyrd öppenvård.
Analyser av data ur läkemedelsregistret tyder också på följsamhet till aktuella rekommendationer, när det gäller läkemedelsbehandling vid diabetes - även om det finns skillnader mellan landstingen, skriver Socialstyrelsen 070214 i sin "Lägesrapport 2006 Hälsa och Sjukvård", och fortsätter: En annan positiv utveckling är att primärvården i ökande utsträckning rapporterar till Nationella Diabetes Registret (NDR) och att andelen diabetespatienter som når uppsatta mål ökar. Regionala skillnader i medicinsk behandlingspraxis kan dock konstateras i årets lägesrapport. Analyser visar skillnader i vilken omfattning kvalitetsmålen nås.
Jämlikheten i vården visar brister, enligt SoS, med fler läkarbesök bland högutbildade än lågutbildade - trots högre ohälsa bland lågutbildade. Vidare är dödsfall och intag på sjukhus vid diabetes vanligare i glesbygd än i tätort, och vanligare bland män än bland kvinnor. I vissa landsting bedrivs systematiskt kvalitetsarbete i begränsad omfattning och här finns utrymme för betydande förbättringar.

Vårdprogram för Barn- och Ungdomsdiabetes 2007

Under redaktion av docent Sture Sjöblad, Lund, och på uppdrag av Barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes, kommer i höst en uppgraderad version av tidigare vårdprogram. Det ges ut på Studentlitteraturs förlag.

Socialstyrelsen kommer i sina Nationella Riktlinjer för Diabetes 2009 diskutera typ 1 och typ 2 diabetes. Svensk Förenings för Diabetologi styrelse, barndiabetolog-representant Gun Forsander, har tillskrivit i dec 2006 Socialstyrelsen med önskan om att även barn- och ungdomsdiabetes ska vara med i Socialstyrelsens nya uppgraderade vårdprogram. Socialstyrelsen har avböjt detta. Speciella riktlinjer gäller för barn- och ungdomsdiabetes. Dessa presenteras i vårdprogrammet i höst via Studentlitteraturs förlag.

|Upp|