Ordföranden har ordet

Jag vill börja med att önska alla medlemmar en god fortsättning på ett nytt spännande diabetesår. Inte minst kommer mötesaktiviteten att vara hög. SFD planerar två möten, ett i Stockholm i slutet av maj och ett i oktober i Malmö. Programplanerna ser mycket lovande ut och det är min förhoppning att detta som vanligt blir mycket välbesökta möten.

I slutet av augusti inträffar också International Diabetes Federation's kongress, som äger rum vart tredje år, denna gång i Paris.

Detta är ett möte som i större utsträckning än de årliga europeiska kongresserna har ett fokus på patientutbildning, klinik och vårdorganisation och därför torde vara av särskilt stort intresse för SFD:s medlemmar.

SFD:s arbete kommer att ha flera viktiga fokus under det närmaste året. Frågan om plasmaglukos har fått en kraftigt förnyad aktualitet. I år skall vi tillsammans sjösätta det nya webbaserande NDR.nu.

Föreningen har med tacksamt stöd från läkemedelsindustrin delat ut många priser och stipendier under det gångna året till förtjänta personer och diabetesteam. Det är nu dags att ta nya tag och jag uppmanar medlemmarna att inte vara blyga, utan gärna komma in med ansökningar och konkurrera om dessa utmärkelser. Håll ögonen på annonserna i tidningen eller på Diabetolognytts hemsida (se sid. 76 i pappers tidningen).

Så här det nya årets första veckor finns det anledning att se tillbaka på ett framgångsrikt år i föreningen. Jag vill som ordförande speciellt uttrycka tacksamhet till alla dem som arbetat för att verksamheten ska flyta, både i form av mötesverksamhet, tidningen Diabetolognytt och vår
hemsida samt särskilt till mina hårt arbetande kamrater i styrelsen, som har bidragit med storartade insatser och till alla kollegor ute på "diabetesfältet".

Plasmaglukos

Vid årets Medicinska Riksstämma i Göteborg höll föreningen ett möte om glukosmätning, vilket kom att präglas av frågan om övergången från att kalibrera dagens mätare av blodglukos till plasmaglukos. Frågan bevakas även på annan plats i tidningen (se sid. 8 i pappers tidningen).

Jag vill även i ledaren beröra denna viktiga fråga. Under det gångna året har det introducerats flera patientmätare, vilka anger värdet som plasmaglukos och inte blodglukos. Komplikationen är att plasmaglukosvärdena blir cirka 11 % högre. Det kan i värsta fall leda till att vissa patienter som är vana vid blodglukos misstolkar ett värde. Framför allt kan detta bli ett problem när man ligger nära hypoglykemi. Man känner sig genom det högre plasmaglukosvärdet "säkrare" än man hade gjort om blodglukos angivits.

I flera länder i vår närhet har man liksom vid våra svenska kliniskt kemiska laboratorier valt att gå över till plasmaglukosangivelser även för patientnära mätningar. Sverige befinner sig i en minoritet av länder som fortfarande mäter blodglukos.




Det finns i den internationella standariseringens namn argument för att även i vårt land gå över till att ange svaren som plasmaglukos.

SFD har tagit flera initiativ under den senaste månaden i detta ärende och träffat företrädare för de tillverkande företagen, samt etablerat samarbete med Socialstyrelsens tillsynsenhet och Läkemedelsverket, EQUALIS och branschorganisationen för att se till att övergången från blodglukosangivelser till plasmaglukosangivelser sker på säkrast möjliga sätt.

Eftersom det handlar om en patientsäkerhetsfråga ser jag personligen att informationskampanjen måste bli omfattande och delvis finna inspiration i den stora kampanj som åtföljde övergången från insulin 40 till insulin 100.

Att detta inte bara är ett tekniskt problem, utan även ett patientpedagogiskt problem är uppenbart. Många patienter kommer att vara mentalt inställda på blodglukos och måsta lära sig att tänka om. Ett problem är att ej få har flera mätare som
då kan visa olika värden. Vårdpersonal som hanterar detta är inte vana vid nya plasmaglukos. Den enklaste gruppen att informera är ju nydebuterade diabetiker. Samtidigt torde väl i var mans mun beteckningen "förhöjt blodsocker" aldrig försvinna. Det är min förhoppning att denna viktiga fråga under året ska kunna få en bra lösning, vilket 2003 års första möte i ärendet lovar.

NDR

Det är med stor glädje jag konstaterar att Socialstyrelsens och landstingets grupp för nationella kvalitetsregister beslutat att fortsättningsvis stödja NDR med ett oförändrat högt belopp, närmare två miljoner kronor per år. Det tyder på att man tror på modellen och inte minst på vår rikshandläggare Soffia Gudbjörnsdottir som lett ingången i det nya systemet med stor ackuratess. 20 januari hålls det första koordina-torsmötet efter införandet av www.NDR.nu och då har vi glädjen att även välkomna de kvalitets
ansvariga sjuksköterskorna (KAS). Årets arbete kommer att fokuseras på att skapa lösningar för att överföra patientuppgifter från de största journalsystemen för primärvård till att kunna länkas direkt till NDR.nu.

Även om NDR-organisationen centralt skapar dessa instrument återstår en mindre kostnad för vårdenheterna att köpa det dataprogram som så småningom sköter denna överföring. Det är min starka förhoppning att landstingen tar sitt kvalitetsansvar, som ju är inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen, och avsätter de medel som krävs för att få en helt kompatibel lösning mellan journalprogram och den webbaserade NDR.nu. Med en omfattande registrering kommer Sverige få ett internationellt unikt kvalitetssystem för diabetesvården.

Christian Berne
Ordförande
Svensk Förening för Diabetologi (SFD)